Etiketter

, , , , , , ,

Ja,så har man då överlevt sitt 16.e Götekilsrus.Tror jag.

Vi har hållt på sen 1993, då jag och Anton själva sprang mellan Göteborg och Lysekil,ivrigt påhejade av våra familjer.En löpare-en cykel+ bilstöd vardet,och det är den formeln som gällt ,fast i år fick vi motorcykeleskort också.

Med ett närmast förtvivlat skade/sjukdomsläge på mannarna,såg det mörkt ut i det sista.

Med Daffy bara halvt återställd efter lunginflammation,Robban febrig,magsjuk och Gud vet allt,Micael lytt sen skidolyckan,och med en sned rygg som förhindrar löpträning(högst två sträckor),Bosse lite blandade åkommor(högst två sträckor),jag själv i usel form(ölgravid),Håkan och Stefan på sin höjd i form för cykling(helst inte kuperad),så hjälper det inte att Eric(Robbans son,här nedan flankerad av Steve)

tar goda delar av Hisingssträckorna,och att Christer är i fortsatt mycket fin form.

Här dök då Steve upp,som en räddande ängel.Han är pappa till en av mina goda löparungdomar,och var io gott slag efter en Greklandssemester med många hårda löppass med sonen.Han är för övrigt alltid i fin form,och har gjort 2.40 på maran en gång.

Här nedan på en tidig morgonsträcka.

I den ständiga motvinden och stekheta solen lycakdes truppen tända till,pådrivna av Steves och Nordins stabila insatser.Robban var febrig och trött på förmiddagen och sov i baksätet,men kurerade sig med Alvedon eller nåt.Jag sviktade betänkligt,men såväl Bosse som Micael (här nedan med Daffy på cykel)

dubblade nog sina tänkta doser,och när Stefan,Daffy och Bernt-Åke tog några av de jobbia cykelsträckorna,gav det lite återhämtning till löparna,som unikt nog aldrig heller sprang fel.En kort bit innan Varekil på Orust,slutade huvudbilens startmotor att fungera,men såsom genom ett under uppdök räddnigen i form av Håkan på sin Kawasaki.Medan Stefans bil användes att anskaffa startkablar,slussade Håkan fram löparna,i löparshorts och hjälm,till sina stationer kring Slussen.Roligt,och första gången jag åker motorcykel.

Även Robban piggnade till-och utförde just det han sa att man ska undvika när man är sjuk-maxlöpningar till färjan och snabba stillöpnigen in mot Hotell Lysekil(bild nedan)

Dessutom tog H-G,som anslöt vid färjan,en viktig sträcka på Lysekilssidan.

15.29  stodklockan på vid första inbeställda öl,och där räknas officiell målgång.

Bästa tiden på 2000-talet,och näst bästa någonsin,tror vi.

Sen vidtog en sittning på Hotell Lysekils pianobar,vila,samt sedvanlig pizza på Restaurang Sjökanten.

Men fy på er,Sjökanten!Löjligt höga pizzapriser och kraftigt sänkt standard på pizzorna.Vad liknar det?Skinnarnivå även på Pripps äckliga öl som serverades i 40-cl glas(dvärgöl).

Och Sjökanten som vi ansåg hade rikets bästa pizzor för några år sen.

Dessutom hade väl Bruce Springsteenkonserterna i Göteborg tömt stan,för våra sega kroppar var ganska ensamma i annars så välfyllda danslokaler.

Jag hade lagt mig så tidigt,att jag unikt nog mäktade med ett tidigt morgondopp,där lite jogg och 100armhävningar+100situps hanns med,innan hotellfrukosten.

Steve lämnade oss efter väl förrättat värv,och sen vidtog Pinnevikspokern som vanligt.

Robban rensade ganska rent,och hade en lysande pokerdag.

Några av korten här kommer från Pinnevikspartiet,men det finaste kortet refuserades som ”anstötligt” av Aftonbladet,och det får vi leva med.

Trubadurkväll på Katten i viss kyla,

men med värmande toner,ett besök på en liten bar längre upp i stan,där vi aldrig varit,men stortrivdes i,och ett besök på Sjökanten(för dansens skull,inte maten)avrundade en lyckad dag.Vi träffade i sedvanlig stil kamraten Per Fog -Jensen,där.Han hade,lika sedvanligt seglat upp,och hade raggarbåten i hamnen.

På söndag bar det av hem,och här nedan ses avskedet på Centralen i Göteborg.Det ser ut som en fiskarhistoria Robban drar för Micael.

Ett år kvar till nästa Götekilsrus-och det är nog tur att det inte är för ofta vi träffas.

En kort paus tvingades vi till,i väntan på Gullmarsfärjan

Mor Erna och svägerskan Lena mötte upp vid Färjan på Finnsbosidan.En kram till Håkan blev det visst.

Lena visar glatt upp min nya brorson.Den ävenledes stolta farmodern,kanske blev bestört av att 2 minuter kunde ägnas åt detta,sen snabbt upp på Håkans Kawazaki-vi hade tider att passa.Psykopatdrag-javisst.

Nordin var jänte Steve vår nyttigaste löpare,här innan Göröd med sin skogsetapp,som Bosse åter fick ta.

vi träffade Micaels bror Tommy,svägerska Ulla med 2 söner,som hade hyrt segelbåt och låg i Lysekils vackra hamn.

Denne man kombinerade bartender-ägare och trubadurroll på ett utmärkt sätt på det nya stället.Göteborgare i grunden.

Vi återkommer garanterat.

Från Pokerpartiet-jag har massor av fler bilder-finns att få.