Etiketter

,

Decemberöverenskommelsen är beseglad. I alla borgerliga partiers hemsidor ( hur representativa de nu är) rasar människor över svek, feghet, ja t.o.m förräderi. Att avstå rätten att kunna påverka budget, att lämna carte blanche till vänstern anses vara utfallet av överenskommelsen. Privata vårdföretagare och arbetsgivare som kunnat anställa ungdomar med låg avgift, oroar sig.
Man kallar konstellationen S-MP-M-FP-C-KD samt påverkande V för sjuklövern. Alldeles för många hotar att gå till SD.

Jag är själv brydd. Som göteborgare, direkt hotad av Västlänken, som enligt mitt förmenande kommer att blottlägga och för resten av mitt liv, förstöra den stad jag lever i, är jag luttrad. En politisk överenskommelse som innefattar alla stora lokala partier, och där man som kritiker anses okunnig, felunderrättad, kverulantisk eller allmänt icke framåtsträvande . Som att framåtsträvande är synonymt med att okritiskt acceptera nåt som hela mitt intellekt tvivlar på.. I Göteborg har det blivit lite av etablissemanget mot folket. Här ska på en gång sägas att jag inte vill hamna i politisk säng med många som tycker som jag i frågan om Tunneln..
Blir det samma tongångar från våra riksledande politiker för att att hantera ilska mot December-dealen, är jag mycket oroad.. Läser partiledningarna sina väljare så dåligt. Tänker man att väljare är röstboskap? Är man så ängslig över sin egen position, att man låter den personliga arbetslinjen segra?
Jag har sen flera år ansett det nuvarande politiska systemet vara omodernt. I stället för att framsynt reformera det och att låta väljarkåren ha ett större direktinflytande, har man tagit till förvirrade, ostrategiska beslut, klätt i klyschor. Ansvar är ett av de mer missbrukade orden i denna dödsdans. Hävdande diverse fluffiga värdegrunder, har klyftan mellan berättelse och det man gör, vuxit sig allt större.

Det politiska spelet upplevs just som ett spel, maktkramande och fjärmat från folks verklighet.
Miljöpartiet tillåts vara enda partiet med visioner, och de upplevs som utopiska och utmanande för alla, inte minst bilister.
Rikets styrande har blivit reagera snarare än regera.

Jag står utan parti att rösta på.
På en gång kan sägas att de partier som finns utanför Sjuklövern är totalt omöjliga att rösta på för mig.
Jag tror(vet) att invandring är en tillgång, med ett plusvärde som inte syns omedelbart . Vi måste däremot investera mer för att inte hanteringen ska bli kostsam, ineffektiv och konfliktskapande.

Jag vill se ett nytt parti.
Och jag är säker på att det kommer ett.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/f98/23362161/files/2014/12/img_1950.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/f98/23362161/files/2014/12/img_1943.jpg

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/f98/23362161/files/2014/12/img_1948.jpg