Etiketter

, , ,

Campbell

Jag jagar  portar och skatter, inte minst på antikvariat.

Är ständigt på jakt.

Det är vi alla, var och en på sitt sätt.

I musiken finns många ingångar.

Man hittar vägar som leder till den guldålder man hade men aldrig förstod.

Det ligger i sakens natur.

För utomstående syns inte det verkliga värdet, men alla vet sina formler.

Ibland dyker något det upp en nyckel som legat dold i glömskans slöjor.

Så skedde idag

 

Heymann

Jag fick  höra en melodi på TV. Den har  följt mig sen jag var mycket liten utan att jag lyckats spåra vad den heter.

Det var Hans Villius som visade mig direkt på filmen där melodin spelades.

Hans omisskänneliga röst vägledde oss i en programserie om Sverige under 100 år som gick på Kunskapskanalen i kväll.

Det högg tag, och jag slungades omedelbart ett halvsekel tillbaka i tiden när ett fragment av melodin spelades upp.

 

På svenska heter den ”Wien dansar och ler”,  ”Der Kongress tanzt” på tyska.

Den är en kärlekshistoria mellan ryske Tsaren och en enkel flicka i skuggan av Wienkongressen 1815, där Europa delades upp efter Napoleons fall.

kongr-tanzt_ger_55_a

(Hur skriver man tyska dubbel-S, någon?)

1931 spelades  den in av tyska Universum Film AG,UFA,  en jättekoncern som allvarligt utmanade Hollywood några år efter ljudfilmens tillkomst.

Filmen kom i tre versioner, tysk, fransk och engelsk.

Man hade uppbådat det bästa Tyskland hade att tillgå även till de mindre rollerna.

Alla  blev framgångsrika. Man bytte manliga huvudrollsinnehavare, men brittiskfödda tyskan Lilian Harvey mäktade med alla tre språkversionerna ,utan att bryta på nåt av språken.

Zara Leander gjorde en bra svensk variant av sången- ”Det Sker Blott En Gång”.

Zarah Leander/Sune Waldimirs Orkester – Det Sker Blott En Gång (Das Gibt’s Nur Einmal)

Vilken låt att spela upp om man skulle ha gjort nåt exeptionellt bra!

http://youtu.be/qWuDlyJyCq4

Wien dansar och ler

Nu svävade jag ut, det var melodin som var det viktiga. Sannolikt hade mamma sett filmen, kanske en österrikisk nyversion från 1955 nån gång mina första år.

Då och då har den dykt upp, men jag har inte fått grepp om vad den heter.

Men idag klarnade det alltså. Det ger mig en biljett till den tidiga barndom jag minns som lycklig.

Musik och lukter alltså…

Jag firar det med en utsökt camembert jag breder på mariekex som hade överlevt Lysekil. En utsökt kombination kan jag meddela.

Det nedsköljes med ett par glas julmust av märket Nygårds.

Åter till låten som till skillnad från filmtitelns direktöversattes från tyskan.

Das gibt´s nur einmal

Werner Richard Heymann – Das gibt’s nur einmal

 

Melodins skapare  Heymann fick fly från Hitler 1933 och lyckades väl även i Hollowood. Efter kriget återvände han till Tyskland.

Även Lilian Harvey drog till Hollywood, men lyckades inte slå igenom. Så småningom avslutade hon sina dagar på Rivieran.

lilian

Natten är ung, jag jobbar inte i morgon, och jag kan uppenbarligen  hamna lite var som helst.

Ni vet väl själva när man har många tunga uppgifter som snart måste vara färdigställda.

Då blir utifrån sett ganska ointressanta ämnen av hög prioritet, och tyska slagdängor från 30-talet duger så gott som nåt annat.

Jag har åtminstone hållit mina nyårslöften så här långt.

När ni andra festar till det så smått i morgon kväll,tränar jag.

Vad är väl en bal mot Säldammsbacken?

Nu spelar jag upp låten i sin 6:e version.