Jag umgås med många människor. Inte nära, men ytligt. Många är vältränade. Andra super. En del kombinerar. En del röstar på Sverigedemokraterna. Ganska många är feminister. De flesta jag känner är sossar eller moderater. 

Inga av de här är idealister. Däremot träffar jag på en och annan inom idrotten som ligger nära den beteckningen. 

Nu har jag förhoppningsvis tråkat ut alla från kärnan i den här bloggartikeln.

För att inte låta förmäten klär jag min tanke i frågans oskuldsfulla skepnad.

Kommer man att i rättvisans namn kräva de otränades rätt i en tid när hälsomedvetna HR-ansvariga och Vasaloppsåkande chefer ensidigt gynnar sina likar vid anställningar?

Man kan bara ana faran att orättvisorna snabbt blir större mellan vältränade och otränade än mellan män och kvinnor.