Egentligen avskyr jag möten. Livets irrfärd har ändå fört mig in i en mötestät tillvaro.

Måndagen 15 februari var ovanligt fullspäckad.

Handledning från 09.30 till 12.00. Sökande efter struktur, kan komma att bli bra. Det var bara andra gången.

Lunchmöte på Pizzeria Barolo, om Premiärloppet 2016. Mats Erixon och Olof Palm trivs man alltid bra med.

APT 14.30-15.30 var alldeles ovanligt konstruktivt. Tillfälliga chefen och goda vännen Margita för alltid processer framåt.

  
Och så tre raka möten där GFIF:s valberedning träffade klubbrepresentanter och kandidater. Lars-Erik och Petra och jag har allt svetsats ihop under de år vi har haft nöjet och äran att försöka göra vårt bästa för att utse goda styrelsekandidater och revisorer till Göteborgs Friidrottsförbunds årsmöten.

(Här kan parentetiskt nämnas att den kritik som riktats mot Göteborgsvarvets namnpolicy ofta satt Varvet i nån sorts motsatsförhållande till välgörenhet.

Utan att detaljerat gå in i patentfrågan vet jag och många andra att Göteborgsvarvets nytta för folkhälsan är oerhörd. Dels för alla som regelbundet springer den, dels för att det genererade överskottet bär upp friidrott och mycket annan idrott i en omfattning som saknar motstycke.

Vi bör söka mäta den nyttan.)

  
Att sätta igång en träning som Majornas Anders Eriksson fick leda och att få titta på Vetenskapens Värld( som behandlade kopplingen hjärna- fysisk träning- friskt åldrande) var toppgarneringar på en riktigt bra dag.

Får sparas i minnet.

  
Märkligt passande bok jag roade mig med innan sänggång.