Etiketter

, ,

…. känns det som när jag försjunker i gamla GP från 1942.

GAMMAL MAN!

Fördjupningen av den bestulne 67-åringens öde engagerar- men idag beskrivs inte 67- åringen som ” en gammal man.” Se klipp överst.
TIDNING SOM TIDSMASKIN
Lite lagom osorterat ligger ett gäng sönderfallande tidningar i en tidningskorg på Annedals Hus.


Några är från krigsåret 1942. Man får en chans att slippa historieskrivarnas mer redigerade versioner och sugs in i det förflutna. Som i ett svart hål fast svartvitt. Eller ett maskhål.


Kringrända indiska truppers gerillakrigföring på Borneo saxas med samma Klubbnytt som jag nyss skickat in en kallelse för måndagsträning till 75 år senare.

Torskpriset på Hemköp är idag 107:-


ARTIKLAR

En artikel om ungerska överklassen och antisemitism förklarar mycket av bakgrunden till det landets nuvarande inställning, en jättestor tågkatastrof i Hässleholm med många döda,kallelse till årsmöten, biorecensioner, fotbollstips till schweiziska ligan( kanske enda i spel förutom neutrala Sveriges osv.osv.


MUSEUM

Jag vurmar för ett Föreningsmuseum i Göteborg. Annedalshuset är ett embryo till det.

GP och inte minst sporten och Klubbnytt skulle vara enormt viktiga kunskapskällor.

Klubbnytt famnade i stort sett all föreningsverksamhet och enligt GT:s , Korpens och Sveriges Radios eminente Kristjan Saag finns alla GP digitaliserade.

Undrar om prenumerantlängderna också finns kvar.

Enligt forskaren Robert Putnams klassiska lärobok ”Den fungerande demokratin”sammanhänger demokrati intimt med tätheten av och engagemanget i ideella föreningar.

Och med tidningsläsning.

Inte så konstigt med tanke på deras starka funktionella band som i Klubbnytt.

DIGITALISERING

I takt med den enorma digitaliseringen minskar papperstidningens funktion.

Klubbnytt finns ännu men läses av få.

Föreningslivet i sina etablerade former tappar medlemmar och engagemang i liknande fart.

Om vi i ett läge där just demokratin utsätts för attacker från alla håll kanske GP med sitt Klubbnytt har möjlighet att leva upp i sina dubbla uppgifter.

I digitaliserad form, där endast fantasin sätter gränser.

SKULLE MAN INTE….?

Om sambandet mellan folkhälsa och föreningsverksamhet sammanhör vet jag inte. Hade det gått att genomföra en större hälsoundersökning bland de flera tusen hemlösa jag jobbar med där en av enkätfrågorna skulle kunna vara OM  man varit delaktig i föreningsliv, i vilken form och när i livet, hade vi kanske fått intressanta svar.

Ställer man samma frågor till andra jämförelsegrupper blir det spännande.

HISTORISKT

De som har gått före låter sig inte intervjuas, de klubbregister och protokoll som har försvunnit låter sig inte läsas.

Men mycket finns kvar. Att ens tänka tanken att gå igenom allt med syfte att visa på att föreningslivets sammanvävning med Det Fria Ordet haft betydelse  för demokrati  och för folkhälsa, är en enorm uppgift.

Jag har en ide här.

Någon?